- Att dra en nit, det är min lott.

Jag bröt ihop totalt idag, jag orkar liksom inte mer motgångar.
Det har nått en gräns då jag knappt kan se något positivt i något längre för det kommer bara motgång, på motgång, på motgång. Det är tungt.
Jag brukar alltid kunna skratta åt min extrema otur. Men det är liksom inte roligt längre.
Jag börjar tvivla på livet, det är inte roligt längre. Jag har liksom ingen livsglädje kvar.


Kanske hade jag hoppats alltför starkt på att detta året, jag trodde att nu, nu vänder det. Och så började året såhär.
Jag har också en extrem ångest över att Olle fått så mkt motgångar. Jag vet att det låter dumt men det känns som om det är min otur som "smittar av sig" på honom.

Jag är trött på att vara sjuk och att allt går åt helvete hela tiden.
Jag är en bitterfitta, I Know!
Jag söker inte efter någon som helst tröst & jag sitter inte heller & tycker synd om mig själv.
Ville bara tala om läget.

Imorgon skall jag försöka leta upp någon bra psykolog, helst en manlig. Någon som har något förslag så mottages de tacksamt. Jag vill inte gå till vårdcentralen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0